Metoder
I UIR-projektet arbetar vi med det vi kallar för KAB-metoden: Kunskap, Attityd, Beteende. Kunskaper (teoretiska och praktiska) är ofta relativt lätta att förvärva, ta till sig och integrera i livet, till exempel vi vet vad som är nyttig kost, att vi mår bra av att röra på oss, att vi inte ska röka, dricka alkohol, använda droger, förstöra miljö och natur, och så vidare. I projektet kommer vi fokusera mer på att förstärka de positiva fördelarna med att ta hälsosamma beslut, som att äta nyttigt och varför man bör göra det/vilken skillnad det kan göra om man till exempel cyklar till skolan istället för åker buss. Vi vill öka kunskapen om alla de fördelar som finns med att ta hälsosammare beslut i vardagen, ”små skillnader ger stora positiva förändringar”. Attityder – medvetna och omedvetna, öppna eller dolda, kognitiva eller emotionella inställningar till olika saker – bär vi med oss och är också relativt lätta att påverka och förändra, till exempel tycker de flesta att det är viktigt och bra att äta rätt, röra på sig, inte dricka alkohol, att vara miljömedveten, etc.
Beteenden, det vill säga handlingar, uppförande och reaktioner, är mycket svårare att förändra, till exempel att få människor att sluta röka, dricka alkohol, äta skräpmat, etc eller börja träna, röra på sig och motionera. En mängd faktorer påverkar beteende-förändringar i önskad riktning, nämnas kan – förutom kunskaper och attityder – förändringar i förutsättningar/omgivning/kontext, relationer, grupptillhörighet samt familj/vänner och idoler, förebilder och andra nyckelpersoner. Vid livsstilsförändringar är det bäst att fokusera på en eller två förändringar åt gången som kan flätas in i vardagen, så att förändringen blir en naturlig del av livet. Tillsammans kommer flera små förändringar att ge stora resultat.
UIR-projektet använder därför nudging, som är en metod/ett verktyg för att ändra människors beteenden genom att göra det enklare att göra vissa val. Nudging är det senaste inom hjärnforskning och en metod för att påverka människor i en viss positiv riktning. På svenska brukar man översätta nudging till ”en liten knuff i rätt riktning”. Det kan till exempel handla om att göra det lättare att följa en regel eller att agera mer hälsosamt och hållbart. Nudging går ut på att göra det enkelt att göra rätt, exempelvis genom att erbjuda ett klimatsmart standardalternativ, som vegetariskt på matsedeln eller använda mindre tallrikar för att ta mindre portioner och minska matsvinn i skolmatsalen.
Fokus i UIR ligger på den delen av nudging som innefattar den positiva förstärkningen/motivationen och vi kommer att utveckla och anpassa denna till målgruppen och förutsättningarna tillsammans. För att lyckas med en beteendeförändring behöver man också titta ordentligt på vilka beteenden som för en i mål: Vilka beteenden ska ökas och vilka ska minskas? Vilka känslor och tankar ger beteendet upphov till? Ett beteende styrs alltid av de konsekvenser det har på kort sikt och på lång sikt. Om ett beteende är belönande, alltså om du får något bra eller slipper något jobbigt, gör du mer av det. Om det däremot leder till att något blir jobbigare eller till att något bra försvinner, gör du mindre av det. Du behöver hitta sätt att belöna beteenden som för dig i mål och inte de som gör att du misslyckas.
När du vill skapa hållbara förändringar är positiv förstärkning det mest effektiva, alltså att du får en belöning när du gör det som för dig i mål. Positiv förstärkning är väldigt mycket mer effektivt än negativ. Om du slår på dig själv och kritiserar dig själv för att du inte gör det du hade tänkt, är risken stor att du misslyckas. Vi kommer ingen vart med negativ kritik och självförakt. Fortsätt istället att ge dig små belöningar vid varje litet steg mot ditt mål. I förarbetena till projektet har vi fokuserat på att hela familjen och även andra betydelsefulla personer (far- eller morföräldrar släkt, vänner och skolpersonal) involveras i barnets/ungdomens hälsoarbete.
Med nyckelordet ”tillsammans” har vi sett ett större engagemang samt att motivationen ökat för en mer hälsosam vardag. Deltagarna har bland annat kontinuerligt fått träna sig i att ta hälsobefrämjande beslut och omsätta dem i praktisk handling/aktivitet. UIR-projektet inkluderar och engagerar hela familjen och även andra betydelsefulla personer i de metoder och program som vi vill utveckla och sprida. Förutom föräldrar och andra närstående kommer mentorer i skolorna liksom ledare inom föreningslivet att vara viktiga i arbetet med att öka motivation för en mer aktiv, hälsosam och gladare vardag. Avgörande är att deltagarna ska ha roligt, se resultat och förändring och få uppleva känslan av att lyckas med sin strävan att må bättre. Möjligheten under projektets gång att kunna följa sin egen och andras utveckling genom egen dokumentation och gruppträffar